innehåll: Innan jag börjar svara på denna fråga ska jag lugna alla muslimer, de närvarande och de frånvarande, männen och kvinnorna, att Allâh (tabâraka wa ta´âlâ) är fri från alla platser. När man nämner platsen avses det som inte existerade och därefter skapade Allâh (´azza wa djall) och skapade en plats till alla dessa skapelser av människor, djinner och änglar. Men ordet dessa människor nämner, och de är kända hos kunskapens folk för att uppväcka en dålig Sunnah, hämtad av retorikens kunskap som bygger på förståndet...
Boken förklarar Ahl-us-Sunnahs tro på Allâh, Änglarna, Skrifterna, Sändebuden, Domedagen, tron på Förutbestämmelsen samt beskriver denna trosläras frukter.
innehåll: Allâh har hedrat denna månad och låtit den vara en av det nästa livets årstid. Däri tävlar tjänarna om att dyrka Allâh för att uppnå segern och närheten till Allâh. De söker Allâhs närhet via daglig fasta och nattlig bön och läsning i Hans mäktiga Skrift.
-
innehåll: Denna lilla bok handlar om två män som hade en debatt. En av dem sade att vi måste ha en medlare mellan oss själva och Allâh (subhânahu wa ta´âlâ), ty vi förmår inte komma fram till Honom utan honom…
innehåll: Detta är förklaringen av ”al-Qawâ´id al-Arba´ah” [De fyra grunderna] som skrivits av Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh). Det är en enskild bok som brukar tryckas tillsammans med ”Thalâthat-ul-Usûl” pga. behovet av den, så att den finns inom studenternas räckhåll. ”Qawâ´id” är plural av ordet ”Qâ´idah”, som betyder: ”en grund från vilken det fördelas många frågor eller förgreningar”. Dessa fyra grunder som Shaykhen (rahimahullâh) nämnt består av kunskapen om Tawhîd [monoteismen] och Shirk [polyteismen och avguderi].